The Joy That Comes With May


Här bjuds det på Londons bästa kaffe! I kid you not, kaffet är helt fantastiskt gott!


 
Underbara KG klackar!


Igår var det sommarvärme vilket betyder att det finns inget bättre ställe att vara på en i Covent Garden. Helt randomly sprang jag in i Vitor så bestämde oss för att ha en dag ihop. De höll på att spela in en reklam till "Special K" som vi var lite nyfikna över. Stod och tittade lite med hörde ingenting. En av kamerasnubbarna gick helt plötsligt bakom mig och när jag insåg att han fortfarande filmade fick jag panik och gick sprang iväg. Han bara "No, it looked better with you in it!" Blev lite generad - tihi. Det blev enough med det roliga så vi gick in i KG butiken som jag egentligen inte tycker så mycket om men jag hittade ett par skor to die for! Höga men bekväma klackar för 250 pund...I don't think so! Sen ringde Jimmy och undrade om jag ville se en show på "The Blue Elephant" med honom och Jason senare. Ställer alltid upp för vänner och när de erbjuder en show så går det inte att säga nej ;) Vitor och jag sa adjö och jag far vidare till Kennington. Vi åt middag på en amazing french restaurant innan showtime. Pjäsen hette "Sonata Movements" och var consisted of 4 olika extracts från olika pjäser. Vissa var bättre en andra men underhållande. Det fanns en pianist igenom hela föreställningen och hon var helt otrolig på pianot! Har aldrig sett nått liknande. Hon var stjärnan och fick mes applauds i slutet - med all rätt! Sen var det en celebrity in the house. Playwright Caryl Churchill var där med sin man. 73 årig dam som är acknowledged as a major playwright in the English language and a leading female writer. Hon skriver till alla stora regissörer och producenter innom teatern.

The night was only getting started at this point. På väg till bussen kommer en kille gåendes mot oss som man halv kände igen. Ni vet de personer som man passerar men som man efteråt tänker tillbaka på och försöker lista ut var man känner dem från. This was such a moment. Det var ju den lilla pojken Sam från Love Actually! Thomas Brodie-Sangster heter han och han är ej så liten längre. Han är för tusan 22 år nu! Galet! Anyways, Jason drog hem medans Jimmy och jag drog till Soho och hamnade på Balans Reataurant som är öppet 24/7. Vid tre var det dags att dra hem och vid 5 blev det sömn...not good! Men det var en underbar dag followed by an amazing night!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Vad har du på hjärtat?:

Trackback
RSS 2.0